T-u 11 köps av Björn Melin, Fiskebäckskil
och döps till Lillkommodore
II. Pris 5000 kr.
Trevligt brev från Bengt Melin 2009-11-16
Tärnunge Registret. Ett litet bidrag till T-u 11
1952 köptes “Elvan “ av Kjell Olsson, SSG i Lysekil – För SEK 5.000 om jag minns rätt. “Elvan” var i gott skick och var vitmålad. Hemma hamnen blev nu Fiskebäckskil, där min familj ägde fastigheten “Klubban” sedan tidigt på 1800-talet. Under vintern lades T-u 11 upp på Viktor Ohlsons slip, långt in i “kilen”, där jag skötte om henne varje vår.
Under min tid som ägare har T-u 11 alltid seglats – hon har aldrig haft någon motor !
“Elvan” döptes om till “ Lillkommodore II “ efter min far’s ungdomsbåt “ Lillkommodore “ som i sin tur namngavs efter min Farfar’s ( Gustaf Melin – Wezäta-Melin ) gaffelriggade Yacht “Kommodore “. Under sommaren deltog hon i en kappsegling i Uddevalla och erövrade SSV’s “VikenHornet”. Vid pinn var min gode vän, Anders Ekholm. Vi deltog i flera kappseglingar, i Fjällbacka, Grebbestad, Lysekil och Marstrand, och Anders Ekholm
var ofta med som rorsman. Jag hade en silver pokal från ett av dessa evenemang, men den har försvunnit !
1953. Vårutrustningen detta år såg T-u 11 målad ljusblå och seglen blev mörk blåa. Denna sommar gjordes många långseglingar tillsammans med min baste vän, Stellan Falkendahl. Vi kunde ses längs Bohus kusten från Göteborg ända upp till Fredrikstad i Oslo Fjorden.
1954. I år målades T-u 11 svart, både under och över vattenlinjen, som försvann. Rostfria beslag monterades, och vantskruvarna låg nu horisontellt längs däcket, för att inte skava mot genua focken. Sommaren seglades tillsamman med familjen, som hade inköpt en Folkbåt, F-S 414.
1956. Nu var det dags att igen få en vattenlinje plus en “snobb rand” med Lillkommodore II inskrivet längs häcken.
1957. I år fick T-u 11 nya segel – de gamla syddes om till storm segel.
1956 – 1962 Under dessa år fick jag dra mig tillbaka från seglingen på grund av studier och arbete, och mina syskon tog därför hand om Lillkommodore II. Några detaljer av intresse har jag inte mera.
1962. Flyttade jag till Australien, där jag fortfarande bor. Vad som hände med T-u 11 vet jag ej, men jag tror att hon såldes av min far, någon gång under de kommande åren.
Det är sålunda mycket troligt att det fanns en ägare till innan Rolf Svenson köpte henne 1969 – enligt Anders’ register.
Jag är mycket intresserad av att veta något mera om T-u 11’s öde efter 1962, och det vore fascinerande att få veta om hon fortfarande finns “ vid liv” någon stans !
Björn Melin
Sydney, Australien
2009-11-16
|