Distanskappseglingen 1960

 

Söndagen den 11 september mötte med ett underbart sensommarväder. Strålande sol och en laber sydlig bris. Hela Tärnungeflottan var där. Gula Tu 3 med Bengt Callert, gröna Tu 6 med Göran Karlsson, mörkblå Tu 7 med bröderna Larsson, vita Tu 8 med vår syssling Arne Lang, röda Tu 9 med Claes "Hästen" Collin och blå Tu 23 med bröderna Svensson.

 

Det var dags för SS Gullmars årliga distanskappsegling. Denna segling avslutade seglingsåret och båtarna togs upp kort därefter. Lasse och jag hade förvärvat Tu 7 några veckor tidigare och deltagit i ett par poängseglingar med varierande resultat.

 

Vindriktningen var synnerligen fördelaktig för oss för banan lades med en lång kryss söderut och läns tillbaka till Släggö. Rundningsmärke blev Dynan ca 500 m norr om Gullholmen, varifrån Lasse och jag härstammar. Vi bodde på Gullholmen hela somrarna och var mycket väl bekanta med såväl Dynans hemlighet som hela passagen mellan Lysekil och Gullholmen. Vi kunde gå lite lägre in i vikarna än våra konkurrenter. Grundet vid Grötös sydspets liksom Flobergs grund norr om Säingarna var väl bekanta. Det senare som inte fanns i sjökortet hade upptäckts av folkbåtsseglaren Floberg från Lysekil några år tidigare.

 

Starten gick och vi kom iväg i mitten av fältet. Göran Karlsson den mest respekterade Tärnungeseglaren då, tog täten. Han var dessutom Lysekils bäste ishockeyspelare en sport som intresserade Lasse och mig om möjligt ännu mer än seglingen. Göran blev sedermera pilot i Flygvapnet och SAS.

 

Fältet var väl samlat. Vi närmade oss Dynan och kände farfars stödjande blickar från finrummet. Dynan är en fast prick som står på skärgårdens antagligen mest utbredda grund men det är inte så grunt att man på avstånd inser problemen. Vi låg trea vid rundning och båda båtarna före oss gick på grund! Lokalkännedomen gjorde att vi tog ut svängen och fick en liten lucka. Arne Lang som gärna chansade på att gå en egen väg gjorde så även denna gång. Till allmän förvåning stack han av mot babord efter rundningen och gick väster om Gåsö, en klar omväg.

 

Vi lyckades behålla den lilla luckan från rundningen och nerverna var på helspänn men ingen kunde komma ikapp oss på länsen hem. Orosmomentet var Arne, skulle han ha tjänat på att runda Gåsö? Stod det en starkare bris därute? När vi passerade Flatholmen såg vi Arnes segel dyka upp långt borta i Sydväst. Segern var vår! Arne förklarade när han kommit mål tankarna kring sin taktik. Denna förklaring vill jag dock överlåta till Arne att avslöja.

 

Genom segern fick vi vår första inteckning i Konservfabrikanternas Vandringspris uppsatt 1949. Priset har en hedersplats hemma på skänken och många berömda Lysekilsseglares namn står ingraverade som Bengt Larsson, Bengt Andersson, Arne Johansson och Gösta Svensson.

 

Lasse och jag skulle sedermera ta två inteckningar till i pokalen. 1961 när vi seglade runt Rixö och 1962 när vi i en sydvästlig kuling seglade in i Gullmarn och rundade Bornö men mer om det senare.

 

2009-02-22 Gunnar Larsson